På väg ut till Mallaig körde bussen ner till det lilla samhället Arisaig. Här finns bibliotek, affär, en liten marina och några få hus. Den här förmiddagen var det lågvatten. På bilden ovan syns några kanotister som kämpar med att nå havet med sina kanoter. Själva fick vi gå ner för en brant lejdare för att komma ner till vattenytan och den lilla båten som skulle ta oss till ön Eigg och resans andra vandring.
För andra dagen i rad hade vi ett strålande väder och kunde se fram mot en riktigt fin vandring på Eigg.
Ön Eigg är lätt att känna igen även på håll. Den har en ganska jämn höjdkurva, förutom en peak av hårdare bergarter som gett ön dess egna profil.
Vi följde fårstigarna uppför sluttningarna och kunde slå oss ner nedanför öns berg för dagens picnic. Tack vare att det var torrt i markerna kunde vi följa strandängarna tillbaka till hamnen på ön. När vi satt och njöt av den vackra utsikten mot den lilla ön Muck, fick vi höra att fjorton dagar innan hade vandringen genomförts i heldagsregn. Då gällde det att följa vägarna på ön och vandringen på strandängarna var aldrig aktuell.
Tillbaka i hamnen på Eigg passade några på att bada. Själv valde jag att njuta av solen, medan den fortfarande sken på oss. Föga anade jag att en hel vecka med sol väntade i det normalt regniga Skottland.
Detta är ett inlägg dag 21 i utmaningen #blogg100.
En vandrares tankar 
Det låter som en härlig resa! Vi tågluffade i Storbritannien sommaren 2010, det var vårt livs bästa resa. och vi hade soligt i hela tre veckor!
GillaGilla
Ja det är konstigt, man hör mycket om det dåliga vädret i Skottland och England. Men både 1999 och 2013 hade jag strålande väder i Skottland. Inte minst på Skye.
GillaGilla